Sensmoralen Du kan ick erfordra nagons tilltro, du behover framst framfora fortroende sjalv

“Det varje nagon passage ett man som bodde ino ett fritidshus inom skogen. Darbort levde samt arbetade han. Va gryning klev han op, kladde sig hjartlig samt gick ut i skogen som aven fortsattningsvis vart dunkel och kylig for att ackumulera ved. Bra hemma igen tande han nago brand inom spisen och vantade talmodigt villi att varmen skulle kungora sig inom stugan. En dag kande han att han fick tillrackligt sam stallde sig framfor spisen samt sa – Okej spisen, under samtliga dessa ar inneha sjalv varit ute inom morker samt kold ifall morgonen samt samlat ved innan n gett mej nagon sasom helst hetta. Nu befinner si det din Argentinian sexiga kvinnor tur att formedla undertecknad nagot framst. Omedelbar satter mig jag har sam vantar tills n har gett ja f hetta innan mig beger ja ut sam samlar ved. Ni far fullstandigt enkelt tro p kungen mej, mi kommer framfora de ved skada framst vara tvungen jag erhalla hjartlighet itu dig”.

Tillitens varme sam omsorg kommer framst postum att ni allena varit tillitsfull. TRO befinner sig nagon palindrom komple itu AT samt LIT, att lita mo, att innehav fortroend till sam aven att bliv litad mot. Nar persone tillat fragan underben fortrosta betyder pro dem tillat man en aning olika svar. Det saso idelige lyfts och saso persone uppger sannerligen befinner si meningen med tillit befinner sig att lita mot saken dar egna formagan, att aga morskhet att lossa kontrollen, att bemastra radslan att skapa felaktigt alternativt att kunna framfora inte med forsakran forsavit att atnjuta nagot retur.

Nervspanning, misstro samt radslor

Skada baksida av underben befinner sig det emedan saso star i vagen pro tilliten, saso astadkomme att vi av och till ej tor tro p villi e alternativt nagot? Varfor ar tilliten sa bracklig att saken dar i en samband kan skadas it en sporadisk intermezzo? Mojligen finns ett tips ino hurda vara hjarnor vanligtvis fungerar. I enlighet me samtida forskning age inte vara hjarnor andrats sarskilt jatte- dom senaste 100 000 aren. Ino urgamma epok varenda vi hel upptagna tillsamman att overleva – sam de mest primara behoven varenda att

Tillit – att besegra oro, tvivel och radslor

• inte bliv uppatna, det vill framfora att icke overrumplas it e farligt kreatu alternativt en riskfull situation som kunde hota vart midja sam att
• icke bliva uteslutna ur sam overgivna it var stam.

Vara hjarnor ar forprogrammerade att leta faror och risk snarare annu gladje sam vallus. Det kallas for ‘Negativity bias’. Den analytiska delen utav hjarnan – saken dar vi behover for att draga kloka slutsatser, analysera situationen, kanna empati samt odla framat – tillat ick tillrackligt tillsammans syre sam foda nar hjarnan a i hotlage.

Daliga minnen tenderar att hejd over villi nathinnan langre ann goda minnen, sam det verkar dartill saso att vi till samt tillsamman foredrar att agna oss til saken da typen utav minnen. Hurdan jatte- bocker finns det sasom beskriver nagons lyckliga barndom? Eller gladjen att atnjuta gno tillsammans fantastiska persone och chefer?

Inom dag nar vi upplever e informationsflode inte med halt, samt darbort var omvarld ar i bestaende forandring, ar det mycket marigt att tillverka alkoholpaverkad granskning samt kunnande ifall hurda prylar sam grej kommer att utveckla sig. Det har kan ino sin resa dana grubbel, osaker sam fobi hos oss.

Skild mannisko oroar sig pro skild grej och upplever misstro samt radsla itu skilda orsak. Nagon modell saso beskriver detta ar den odl kallade SCARF-model 1. Modellen summerar viktiga upptackter saso gjorts inom neurovetenskapen under dom senaste decennierna kopplat mo hurdan vi interagerar socialt. Modellen bygger gallande tre centrala principer

Fortrosta – att klara av nervositet, tvekan samt radslor

• Hjarnan hanterar flertal sociala hotelse sam beloningar med synonym intensitet sasom fysiska hotelse samt beloningar. 2